White Sands

The Dougbergs har varit katastrofalt dåliga att ta sig till stranden. På påskdagen blev det äntligen dags och vi åkte ut till White Sands Beach Resort en halvtimme norr om Dar. Familjen Kollberg tipsade om stället och de var också där och hade varit snälla och hållt några solsängar åt oss när vi kom fram.

Det är tydligen så folk gör här när de vill bada i havet, man åker till nåt av hotellen som har strand och lägger sig där för dagen. Eller så blir man medlem i The Yachtclub och badar där. Jag vet ingen som bara åker ned till en bit ödestrand...konstigt, det är ju det som jag helst skulle vilja. Eller Coco Beach till exempel, jättevackert, men inget för Mzungus om man inte vill bli bestulen. Så sorgligt.

White Sands är ett stort fint hotell och det har onekligen en härlig sandstrand alldeles utanför...tidvattnet var ute när vi kom dit och jag promenerade en låååång stund innan jag kom ut till vatten som räckte mig upp över anklarna. Lite svårt att bada när det är så grunt så jag fick motvilligt vänta typ 3 timmar på att vattnet skulle återvända. Under tiden käkade vi lunchbuffé och satt och tittade på folk...för folk fanns det gott om. Inte så mycket vitingar här, men indier! Överallt indier och några stora grupper kineser.

Det är lustigt för när vi satt där och glodde på alla kom det fram en afrikan och ville ta kort på oss med sin familj. Helt plötsligt fick the Dougbergs posera med ett gäng afrikaner i blandade åldrar som kröp upp och satte sig på våra handdukar...jag undrar i vilket album de bilderna hamnar och vad de säger när de tittar på dem "kolla här hittade vi några mzungus och tog kort på dem, så exotiskt!"

Eftersom det var helg var det smockat av stora familjer som trängdes i poolen. Jag och Gareth var väldigt fascinerade av badmodet, speciellt för kvinnorna.

Den här gula kreationen är ju mycket passande när det är påsk och allt men är det varkligen en baddräkt?

Jodå, är man mindre klädd än så är man alldeles för utmanande! Överallt såg man kvinnor i dessa skapelser, stora färglada tält. Jag kan inte ens föreställa mig hur varmt det måste vara i dem. Dessa är dessutom inte de värsta, några kvinnor satt vid poolen iklädda svarta burkas...nåväl, de behöver ju inte ödsla tid på att smörja in sig med SPF50.

En hel del män matchade snyggt med yviga Al Quaidaskägg men de fick såklart visa sina kroppar och klä sig i vanliga badshorts.

Jag skiter i vad folk har på sig i allmänhet, om de nu måste vara insvepta i stora tält för att inte alla män ska bli galna av begär så är det väl så. Men när de dessutom badar i poolen, fullt påklädda, blir jag lite sur...det är liksom jäkligt ohygieniskt. Som tur är behövde vi nu inte bada i poolen alls, varför göra det när havet rullar in alldeles intill och det är alldeles ljuvligt salt och härligt svalkande?

Det blev Benjamins premiärdopp i havet, han var lite fundersam men så fort han kom i var han överlycklig och plaskade runt som aldrig förr. Det märktes att han tyckte vattnet var salt och det gnuggades en del i ögonen men det avskräckte honom inte från att fortsätta plaska. Han tyckte också det var mysigt att sitta i vattenbrynet i sanden och titta på vågorna.

Farmor i England har skickat den nya blå lilla baddräkten som också premiärdoppades, den skyddar motUV-strålarna så man behöver inte smörja in honom så mycket.

Vattnet var tyvärr väldigt grumligt, det blir så när tidvattnet kommer in och drar upp sanden. Jag tror att nästa helg kommer vi bege oss till en av öarna som skymtar bakom Benjamin istället. Lite mindre med folk och klara vatten, då tänker jag passa på att snorkla.